Jag läste i dagens tidning. Det reportage jag precis läste handlade om att Sverige Demokraterna ökar i popularitet i förorterna. Den aktuella förorten i reportaget var Rannebergen (för er som inte vet, en förort i norra Gbg).

Ett antal personer var intervjuade och tillfrågade varför SD är populära i Ranneberg. Nu skall jag citera:

Matrin Karlsson, 30, boende i Rannebergen sedan tre år.
" Jag förstår att folk röstar på SD. Ingen vågar öppet säga någonting om invandringen. Man är rasist för allt nu för tiden. Här kan vara ganska stökigt även om det är bättre i Rannebergen än på andra håll. Jag har träffat på folk som bott i Angered i femton år men fortfarande inte kan svenska. Det finns ingen respekt kvar. Folk kan slå sina barn utan att någon reagerar. De tycker det är tillåtet."

Gunilla Bloom, 53.

"Några Sverigedemokrater har gått och påverkat och delat ut lappar i brevlådorna. Dethar väl gjort att några röstat på dem. Och jag kan tänka mig att en del blir störda av att det flyttar hit fler invandrare. Jag har bott här sedan 1976 och jag har märkt att vandaliseringen ökat. Ofta är det invandrarungdomar som stör på bussen eller vandalisera bilar. Några har kamphundra och det tycker inte vi som har vanliga hundar om."

Jag vet inte vad jag ska säga eller skriva. Jag blir mest trött. Främlingsfientliga grupper hör inte hemma i seriösa sammanhang. Jag blir så trött.

Isabell

...nej det är Isas födelsedag.

Om ett par timmar kommer mina söta gäster, i form av bästa tjejerna. Så nu är det dags för mig att fixa kakan. Den kommer bli smaskig kan jag lova.

Puss!

Isabell

För att lyckas få tag i den bok jag behöver för att äntligen bli helt klar med min metod-del måste jag vara först på UB. Igår fanns inte ref-exet av boken på hyllan men idag ska Isabell vara först!

Det lär bli ett antal timmar på bibblan. Tänkte ta med mig smoothie och mörk choklad så skall jag nog överleva.

Ikväll bjuder baby mig på middag för imorgon fyller minsann jag år. Tsss, 24 är ingen ålder men det är ändå alltid kul med födelsedag.

Now- off to the library!!

Isabell

Idag har inte varit en kul dag. Jag vaknade och kände mig riktigt, riktigt risig. Släpade iväg mig till Borås och gick på handledningsseminarium. Skulle jobbat idag och tjänat pengar men det fick jag ställa in. Istället har resten av dagen gått åt till att snyta mig, sova, dricka vatten...och nu längtar jag efter att gå och sova igen. Förhoppningsvis är jag frisk imorgon.

Det är så himla tråkigt att vara sjuk när det är fint ute. Usch. Så nu har jag beklagat mig klart.

Imorgon är jag frisk och peppad.

Isabell

Idag är jag täppt i näsan. Tycker det är orättvist att bli snuvig och krasslig nu. Detta är ju tiden på året då jag brukar skratta elakt (såklart i hemlighet) åt alla pollenallergiker för att de snörvlar och har sig. Men jag förtjänar väl detta. Eller så beror det på att den man jag lever med varit sjuk i fryra dagar. Eller så har jag varit stygg...vem vet.

Sitter återigen med uppsatsen (eller rapport som det kallas nu). Det är helt sanslöst vad tid det tar att leta reda på böcker, tidigare forskning, artiklar och annat material. Då är jag ändå jäkligt snabb på att leta information men vad hälper det? Själva skrivandet tar också tid men inte alls så lång tid som insamlandet av material. Men jag tor att det blir bra. När jag väl fått gjort min diskursanalys kommer text att fullkomligen rinna ur mig (!??).

Jag har lite födelsedags cravings. Vet att det inte blir mycket presenter för mig i år eftersom jag fått mina presenter i förväg, dvs i forma av hjälpmedel till Aussie-resan. Men ändå. Högt på min önskelista nu är:

Nu när mitt hår blivit lite längre vill jag ha lockar och krull! (Bild lånad från Netonnet) 

Så. Dags att dyka ner i träsket där uppsatsen befinner sig igen. Ikväll ska vi kolla in Wolverine. Det finns tre anledningar att jag ser den. 

1. Har varit på en del ställen i Australien där filmen spelades in.

2. Hugh Jackman är snygg även som en järv.

3. Jag blir bjuden!

Isabell

Idag:

Vakna kl 8. Skriva skriva hetstenta. Skicka in hetstenta. Stoppa i mig lunch. Åka spårvagn. Springa i regn. Jobba på jobbet. Rast. Äta youghurt. Jobba. Prata med förvirrad gubbe från Dalsland. Gubbe fick mig att bli trött. Dalsland lockade inte. Undrade om buss från Stigen till Färgelanda. Undrade om dessa ställen existerar. Jobbet slutade. Spårvagn hem.

Nu: 

Stora sjalen runt halsen. Mörk, mörk choklad. Tv. Trött i ögat. Lycklig.

Isabell

Enligt min sambo var jag tvungen att lägga upp den här bilden. Någon som hört talas om Munchs "skriet"? -This is the new scream.

Solnedgång i underbara Byron Bay. Solnedgången avnjöts med höga hippies som spelade hippe drums och spred en härlig dimma över området.

En glad Isabell på färjan mot Manly.Obs, en av de första dagen därav svennebanan hudfärgen.

En del av Manly. Saknar!

Mattias snorklar och utforskar reven vid Fitzroy island. Istället för sand eller stenar bestod stranden av torkade koraller. 

Jag har hittat Harbour Brigde. 

Det där huset alla pratar om...

Ännu en bild från Fitzroy... beskrivning känns överflödig.

Fitzroy igen. På det här haket hyrde vi stingersuits (helkroppstäckande dräkter som skyddade mot jellyfishes) och snorklingsutrustning.

Isabell

Jag älskar Spotify. Titta vad jag hittade nu:

http://www.youtube.com/watch?v=Ia2OkrWNmzE

Nu är länken från Youtube men låten ramlade jag över på Spotify när jag tog en rast från hemtentan.

Den här låten fullkomligen älskade jag när jag var typ 14-15 år. Trots att alla mina gamla "klasskompisar" tyckte att jag var korkad som började digga Robyn när hon debuterade (ah, kommer ni ihåg pastellfärgade dunjackor och silvriga miniryggsäckar?!) fortsatte jag att lyssna på henne. Har för mig att denna låten är soundtrack till Fucking Åmål (som jag också älskade, eller gör fortfarande på sätt och vis).

När jag var 15 år bodde jag på Orust i ett litet, litet samhälle. Det fanns inte så mycket att göra direkt förutom att spela fotboll och åka moped. Och lyssna på Robyn då såklart och drömma mig bort till ett annat ställe. När Fucking Åmål kom fanns det något att jämföra sig med. Mopedåkande balla killar med moppemusch och brudar med push-up BH, adidasbyxor och FILA skor, en korvkiosk att hänga vid osv. Så var det där jag bodde och så kom det en film som handlade om det liv jag mer eller mindre tvingades leva. Egentligen var jag inte ett dugg kär i de där mopedåkande killarna och tjejerna i push-up föraktade jag men försökte ändå bli omtyckt av dem. 

Hur som helst, kul med lite nostalgi. Och ja, jag lyssnar fortfarande på Robyn och tycker att hon blir bättre och snyggare för varje år som går, precis som jag själv. ;)

Isabell