Jag glömde ju berätta. I tisdags efter "utekvällen" såg jag en röv som jag aldrig kommer kunna glömma. Jag hoppas jag kommer att kunna göra det men det kommer bli svårt.

På vagnen satt det en människa bakom oss som inte var nykter någonstans. Han var nog inte lycklig heller men det hör inte hit. Han hade en röd rislampa med guldtryck i handen, undra om han snott den på den lokala kinakrogen? Hur som helst, denna man var from hell. Han var något av det ofräschaste jag sett. När vagnen stannade vid en hållplats vände jag mig om, varför vet jag inte men det var då jag fick se denna röv. Mannen bakom oss reste sig i sakta mak för att gå av och hans byxor satt inte bra. De satt inte alls. Man kan säga att han hade häng. Då menar jag inte det där smågulliga/sexiga hänget en del skejtare kan ha, oh no. Detta var en ordentlig mekanikerrompa som min bror skulle sagt. Mannens byxor satt ugefär i knäväcken på honom och det gjorde hans kallingar med, om han nu ägde några. Den här röven var inte en sådan som man kan få på vykort när ens kompisar varit på charter. Nej, detta var en plufsig, fet och otroligt hårig alkisgubbe röv. 

Jag har inte kunnat radera denna obscena  händelse från mitt huvud. Jag mår så dåligt över det. Jag var nästan tvungen att säga till den stackars människan som kom och satte sig på platsen där alkismannen suttit och förklara att hon sitter bokstavligt i hans avföring, för han lär ju ha gett ifrån sig ångor. 

Det jag vill ha sagt med detta inlägg är att det inte alltid är okej att se för mycket särskilt inte vad det gäller andra människors kroppsdelar. Man kan få men för livet.

Isabell

Dags att ge sig iväg mot skolan igen. Trivs väldigt bra på min kurs och har träffat några i klassen som är riktigt trevliga.

Igår hade instutionen anordnat något så trevligt som Institutionskväll med gästföreläsning, öl, vin och chips. Väldigt trevligt. Hur som helst satt vi ett gäng och drack och planerade att gå ut till något ställe med övriga studenter från instutionen. Min trevliga kompis i klassen skulle gå ut och röka och jag följde med. Vi satt ute  och pratade en stund, kanske 10 min. De vid vårt bord visste att vi ville med ut och att vi som sagt bara skulle gå iväg en stund. När vi kommer tillbaka är det helt tomt i hela lokalen. Det finns inte en människa kvar. Kul. Schysst. Vi blev väldigt irriterade, kändes som typiskt högstadiebeteende. De visste ju att vi ville med så de kunde ju frågat oss innan alla drog. Så det blev ett tidigt, abrupt och tråkigt slut på en väldigt trevlig kväll. Så jag och min polare tog vagnen hem och jag avslutade kvällen med te och macka brevid en väldigt trött pojkvän. 

Ska bli intressant att fråga övriga klassen vad som hände igår egentligen. 

Isabell

Det är alltså dessa glasögon som ska göra så att jag inte ser illa och slipper huvudvärk. Vi får väl se hur det går. Har inte hunnit vänja mig ännu trots att jag haft dem på mig i en halvtimme nu.

 Nu ska jag återgå till mina böcker som jag förhoppningsvis kommer att ta mig igenom med hjälp av mina brills. Tur att jag inte ska ha dem på mig hela tiden utan bara när jag läser. Så vad tycks? Ser jag ut som 45? Tjejen i butiken sa att det såg fint ut men jag är skeptisk, så säger hon säkert till alla. Anyways, jag gillar dem. 

Tänkte sitta och plugga och dricka kaffe på balkongen, det är faktiskt lite lite sol. 

Isabell

Hemskt ledsen för mitt misslyckade mms inlägg här nedan. Jag tänkte testa mig på detta och ja, resultatet blev väl sådär. Jag skulle hur som helst med bildbevis visa hur grått det har blivit! Vad hände?

Och vad händer nu?! Jo, slog på svt1 och där är lokalnyheter som visar ett inslag från Stenungsund (?). För er som inte vet kommer jag från denna metropol. Det handlade om upprörda föräldrar. 

 Har ni tänkt på det, hur upprörda folk är. På mitt jobb är det många samtal som inleds med den frasen, "jag är jääävligt/väääldigt/myyycket upprörd!". Jaha, so wath, tänker jag oftast då och knyter handen i knäet och lyssnar noga med inlevelse på vad den upprörda kunden har att berätta. 

Men, åter till det som inlägget skulle handla om. Gråheten. Igår när jag var ute på kvällen, visserligen var det mörkt men inte grått, men kallt. Så kallt att jag längtade efter vantar. Spröda, mönstrade fingervantar. 

Nu är det dags att sparka igång här. Har en hel del att läsa idag. Dessutom, trumvirvlar och fanfar, ska jag hämta mina glasögon idag. Det stämmer, jag har gått och blivit glasögonorm och nej det är inget ålderstecken!!

Isabell

99 mms babycake

Då var det dags...

En ny blogg!

Jag är inte direkt ny i bloggvärlden däremot gör jag en omstart. Ny adress, ny design, ja nytt helt enkelt!

Jag ser extremt mycket fram emot den här bloggen och jag hoppas mina gamla läsare följer med men att ni nya läsare också kommer att hänga med.

Så, till nästa gång - simma lugnt!

Isabell