Efter en glad morgon där vi bokat resa och pratat om hur mycket vi längtar hände något. Crash boom bang som Roxette sjunger. Allt gick fel. Skype slutade fungera, nätet både i Sverige (avskyr comhem) och i Kina försvann hela tiden. Ringa mobilsamtal för 20kr/minuten är inget alternativ. Tårar och bitska ord. Försökte febrilt få tag i honom igen. Mobil och dator avstängd. Inte direkt gångavstånd till Kina för att säga "Jag älskar dig" "Jag menade inte det jag sa..." "Jag längtar efter dig".

En solig och fin dag har iställe bytts ut mot neddragna persienner, tårar och Ane Brun.

Förbannade jävla 7 timmars tidsskillnad. Förbannade Kina. Förbannade internet. Förbannade distans. Förbannade krav.

Jag bara längtar tills han är hemma igen. Så inte halva jag är någon annanstans. Skulle behöva krypa upp i hans famn, snyfta och bli struken över pannan som bara han kan göra.

Älskar dig.

Isabell

Isabell

Jag kan med gott mod säga att jag är grundligt trött på slask. Herregud! Det är i och för sig mer snö än slask men det är halt och besvärligt. Jag önskar att det börjar försvinna snart. Någon som håller med mig?

Idag var jag inne i stan en sväng och köpte lite nya toppar. Hittade ett grymt snyggt linne med Marilyn Monroe tryck. Underbart, 149 spänn! Gjorde min dag. Eller det som egentligen gjorde min dag var att jag bokade resa till mig och Mattias. I juni åker vi, efter min examen. Resmålet blir varma härliga Tunisien i den mindre mysiga orten Hammamet. Lycka!

Isabell